fredag 17 mars 2017

Buss 22 till city

La Explanade de Espana, på riktigt:)
Fredag…skönt att jag är utvilad. Hemresa i morgon och sedan har jag lördag och söndag att softa, tvätta, fixa…Ska bli skönt att komma hem.

Känns som jag njutit av ljuset och solen varenda sekund. Det var inte hela världen att knäet strejkade för med tejpning fungerade det ju att promenera! Jag tog, mot alla odds ( tillfällig magkrasch) buss 22 till Alicante stad för att se mosaiken på riktigt.

Fastnade i ögonblick av Kodak-moments. Jag är hopplös när jag är inne i min lyckobubbla. Går och ler medan jag insuper ljud, dofter (alltså rökelsepinnar överallt?)
saker som händer omkring mig…och så plötsligt ser jag DET DÄR. Inget som stoppar eller stör. Kurs rakt fram mot mitt ögonblick…
Lagom med coola saker
som jag insåg att jag inte skulle
 få plats med i resväskan...
Jag hade lust att fota en duva sådär ur grodperspektiv fast där lyckades jag hejda mig…Jag pallade inte att lägga mig på mage. För den har varit liite för aktiv så att säga, på morgonen…
(I morse var jag närapå att ramla ner i helvetesgapet… Min mage talade högt och tydligt om att Nu är det nog med nyheter i bakteriefloran!!!
Dimor comp är min vän i nöden, och vatten. Och TRO förtusan!!!
Ja och så vänner som har tid att tycka lite synd om mig och ge mig råd om ätbara saker utomlands…)


Tid…
Det är nog en av de saker jag uppskattar mest. Både den jag kan ge andra och den jag får av människor. Genom att finnas där hoppas jag att jag förmedlar uppskattning och respekt samtidigt som jag gör mitt bästa för att lyssna och förstå.
När man möter människor med öppet sinne blir allt så enkelt. Fullt förtroende för att man gör det bästa man kan. Det kan ta tid att bygga upp ett förtroendekapital och det krävs en del av individen för att lyckas och det är STORT att få någons förtroende. Det ska man förvalta väl!
Det är inte klokt hur lätt det plötsligt är att leva med sig själv när man putsar på självbilden och litar både på sig själv och andra!
Nä det är inte fixat och klart på en pissekvart. Man får restaurera och omkonstruera hela tiden. Fast om man har tron på sin styrka med sig hela tiden, alltså schyssta verktyg, bra strategier, rimliga delmål, så löser det sig!
Parantes och perspektivbyte:
(Det går även om man talar olika språk med! Blir väl inga djupare intellektuella samtal men man kan få gott käk iaf. Behoven tillgodosedda och alla nöjda:)

Jo men det var väl nog babblat för i kväll.
Tack för uppmärksamheten och…

Ta hand om er♡

torsdag 16 mars 2017

Fångade dagen;)

Sitter och bloggar på en strand…
Solen har precis gömt sig bakom berget och det är fortfarande värme i luften…
Idag har jag sprungit, njutit och älskat vinden…
Jag älskade lite för långt tyvärr…knäet gjorde sig påmint. Kände att det bara var att resignera…
Det var skönt på sätt och vis. Många måsten bara suddades ut…Och här är jag med bara viljor😃

Det fick mig att totalt varva ner!
Jag har solat och varit still heeela dagen…nästan.
Lite stretch-yoga var välbehövligt. Ganska befriande att tänka bort människor i närheten. Koppla bort-koppla av…

Snart dags för kvällsmat och sömn…
Gränsen mellan behöver och vill är överskriden. Det här är jag värd♡

onsdag 15 mars 2017

Alicante

Ja... jag bestämde mig för Alicante för några veckor sedan...
Ni vet...när livet suger som mest...och känns bottenlöst...ja då behöver man bestämma sig för om det ska fortsätta kännas så eller förändras...

Själv kände jag att mina besparingar kom till nytta just där och då... förändringsprocess på G...

Fotot ovan är från idag när jag lyckades hålla mig still och sola en stund. Förundrades över naturens under...som runda bollar av...ja gud vet vad...o så insåg jag med ens hur lite jag vet...
Om allt.

Alla talar snabb spanska. Mina spanjorer på hotellet försöker lära mig att åtminstone uttala rumsnumret rätt...

Jag suger verkligen på spanska!!!

Men med teckenspråk och engelska lyckas jag inhandla diverse förnödenheter i en butik...

Nåväl. Det går bra. Jag får min löpning, mina promenader och fotande.
Nöjd.